Överkalix Målet

Hem » » Kultur och historia » » Överkalix Målet

Överkalix Målet

I Vännäs och angränsande byar i framförallt Överkalix socken men även Gällivare och Korpilombolo socknar är Överkalix målet den nordligaste av de svenska dialekterna. I nordväst bodde samerna och i nordost finnarna. Svenska staten har ända sedan dess och fram in på 1900-talet varit mån om att försvara denna den allra nordligaste svenska utposten. Att 1300-tals svenskan här har överlevt har nog att göra med att försvara det svenska. Älven var länge den enda kommunikationsleden till övriga Sverige. Många språkforskare tror att det är det äldsta kvarlevan av det språk som Vikingarna pratade under järnåldern.

Många ålderdomliga drag är bevarade i målet. Det mest utmärkande är fornsvenskans diftongerna som i: brair (bred), bläot (blöt) och bio (bjuda). Andra ålderdomliga drag ses i ord som lemb (lamm), hiol (hjul) och har (hår). Men uttalet har en "norrlandsprägel" där både finskan och samiskan haft inflytande så att d och t ljuden är otydliga. Många gånger har h ersatt läspljudet. Läspljuden finns kvar mycket tydligt i isländskan och engelskan. Exempel: he – that, döm – them. Här följer några exempel på texter och visor på Överkalix mål.

Husförhör

Mål		Svenska
häosförhåira vär i ståor pLa för fåLken. nä skul men ater stär å leta hali böin håir huri hamat men vär. en jotta bisläot at fraist djera ne at den. hän gåotaLa ve presto at omi´n fik i mitji lett fråa, sö skul prestn fa in bess i bilöningg. da prestn kåm til o jotta, kåm en ihå wå´n he loa. – nå, jotta, wå jer träi-aini-haita? – fern å den heli andn, swara´n jotta. – nå, men sån da? fråa prestn. – na, hän fåor övero ve besso, se´n jotta.		Husförhören var en stor plåga för folket. Nu skulle man åter stå och låta hela byn höra hur dum man var. Johan beslutade att försöka göra något åt detta. Han kom överens med prästen att om han fick en mycket lätt fråga, så skulle denne få en bagge i belöning. Då prästen kom fram till Johan, kom han ihåg vad han lovat. – Nåå, Johan, vad är treenigheten? – Fadern och den helige ande, svarade Johan. – Nåå, men sonen då? frågade prästen. – Nä, han for uppåt med baggen, sa Johan.

Vifast Björklund

Vifast Björklund var en unik personlighet som verkade i den här bygden under flera decennier. Han dokumenterade mycket av Överkalix gamla kultur. Vifast komponerade Båtbyggar visan vid 17 års ålder. Han arbetade då i Västergötland och led av svår hemlängtan.

Båtbyggaren

Mål		Svenska
Gämal gåben villd jäo ha in redigt sterk å störa bat tåo sö ixa opa heilo å djick ipi skåojen at si verke lajd Djick ät älvo frem, frassn skåojo känt Just där äinja toå vej ståo äspa sterk å brair å `n tåo där av si missa å fråoa na: Käire äsp, sej vill do vel met braida båol uti meno bat sterka båol so mäkt at straid mot våoen de fräora våoen opa si å älv Svara äspa da åt gobben södena: åint till dej ji då, voj na, ji jer för schwå för de at märka gnöi mi å råkeni ji jer .		Gamle gubben ville ju ha en riktigt stark och stadig båt tog så yxan på axeln och gick till skogen för att söka sig virke Gick fram efter älven, invid skogens kant just där ängen tog vid stod aspen stark och bred och där tog han av sig mössan och frågade den (eg henne) Kära asp, säg vill du bli mitt breda bord i min båt starkt bord som mäktar strida mot vågorna de fradgande vågorna på sjö och älv Då svarade aspen åt gubben så här: Det duger jag inte till, o nej jag är för svag därför att maskarna har gnagt mig och murken jag är.

Vaggvisa

Mål	Svenska
Vå:gväis Vörin sö gåo å sti:en in men tisten sö ba:ne fa soa. Fe:rn jer äint haim hän jer jåo äint haim hän jer nero berjen å ståot op stäveren hän håla djeil ha:n hän kåmm äint haim firi kweilo.	Vaggvisa Varså god och stig in men tysta så barnet får sova Farn är inte hemma han är ju inte hemma han är nedanför bergen och sätter upp stöttor han håller på att gärda hagen han kommer inte hem förrän kvällen

Läs mer om och lyssna på Överkalixdialekten hos Våra svenska dialekter.